“Bara ett vanligt skrovmål”

Jag har nu bantat sen början av september. Det går riktigt bra faktiskt. Men vissa dagar så fuskar jag så klart och äter någonting onyttigt för att ha någon slags glädjekälla i självsvältens mörker.

Jag försöker oftast att inte gå helt bananas och istället sätta någon slags gräns på galenskapen. Men det är djävulen säkert inte lätt.

Ska man köpa sig en chipspåse så kan man då glömma att handla på den på en vanlig affär. Man kan då ge sig fan på att det inte finns en normal 200-gramspåse så långt ögat når. Minst 300 gram får man räkna med. Ifall man inte åker till en bensinstation och köper en 200-grammare, men då får man ju också vara beredd att ta ett telefonlån med huset som säkerhet för att ha råd med Statoilpriser.

Vet ni förresten hur många kalorier det är i en portion chips? Jag la märke till det efter en halvtimmas stirrningstävling med en chipshylla för någon vecka sedan. Det är bara 156 kalorier. En portion chips är nämligen bara 30 gram enligt OLW. Få se då, hur många blir vi ikväll? 10? Ja men då räcker det ju med en 300-gramspåse som vi kan dela på! Den frasen skulle man kunna ha som en hemlig kod för det har aldrig en människa sagt i verkliga livet.

chips

Det måste vara den största lögnen i mänsklighetens historia. Ni vet de där pyttesmå chipspåsarna som det är så lite i att man kan råka inhalera dom av misstag om man andas lite kraftigt? De är 40 gram, långt mer än en portion.

Nu vet jag inte vem det är som bestämmer på OLW, men jag kan meddela att en påse är en normal portion. Om man inte köper två påsar samtidigt, då är två påsar en normal portion. I en situation med obegränsad mängd chips så räknar man att en portion är mängden chips man äter innan man börjar må illa, plus tio-femton nävar till. Därför hade det varit önskvärt med lite mindre påsar.

menu-11

Nyligen våndades jag i ett par timmar över om jag skulle välja skrovmål eller pizza som veckans fuskmat. Bestämde mig för burgare och planen var då att köpa ett vanligt enkelt jävla skrovmål utan smältost, plusmeny eller annan skit. Självklart är det första jag får höra att superskrov är billigare än ett vanligt, för det är dagens.

Jag blev så irriterad och ställd att jag höll på att få nån slags psykos.

Ska det vara så jävla svårt att inte vara ett grisfetto som vräker i sig kalorier för fem dagar framåt varenda gång man vill ha någonting gott? Är det inte nog att naturen gjort att allting som smakar skit är nyttigt och allt som gör livet värt att leva skulle döda en på ett par år? Ska vi verkligen som samhälle förstöra det ännu mer genom att göra så att man måste vara en ekonomisk idiot varenda gång man vill unna sig nånting utan att för den delen gå all in på svineriet?

 

Dagens mål är alltid störst och billigast. Vill man köpa en chokladkaka så kan man ge sig fan på att den minsta kostar en arm och ett ben, och att den dubbelt större bara kostar tre kronor mer. Ifall man nu inte får två chokladkakor för priset av en så att man dessutom måste stå som en idiot i kassan och förklara att man hellre betalar samma pris för bara en. Ska man behöva köpa minst “tio portioner” chips på ICA?

Jag skulle vilja se grönsaker fungera på samma sätt. “Jo nej tyvärr, vi har bara dom här vitkålshuvudena i fempack. 10 kilo är det minsta du kan köpa. Duger inte det så är du välkommen att dra åt helvete.”

Sprit får ingen mängdrabatt, så hur kan det vara lämpligt att detta knark gjort av salt, fett och socker som dödar tusentals varje år och för många betyder ett liv av skam, depression, ensamhet och otaliga fysiska åkommor ska vara snudd på omöjligt att bara köpa litegrann av? Inte är det konstigt att fattiga är fetare än andra. 50 procent av vuxna män är överviktiga eller feta! Vad är det för jävla skitvärld vi lever i?!

 

Allt det hann jag tänka innan jag kvicknade till och svarade att “Nej jag vill bara ha ett vanligt skrovmål”, till kvinnan på grillen.

Att det ska vara så svårt.


Filmtipset: Noll att förlora

vlcsnap-2015-08-30-22h35m39s765

Såg en gammal 80-talsklassiker ikväll, Noll att förlora, eller Less Than Zero som den heter på engelska. En romantisk komedi i klass med andra skrattfester som Requiem For a Dream och På driven i New York. I huvudrollen ses Robert Downey Jr som spelar sig själv, Jami Gertz som Blair och Andrew McCarthy som Clay.

I filmen återvänder Clay hem från college för att fira ännu en trist julafton med familjen. Föga anar han att festen bara har börjat, college bleknar i jämförelse när man hänger med spjuvern Robert Downey Jr som måste skaffa sig ett jobb som går ut på att festa för att betala av en skuld. En kärlekstriangel uppstår och man frågar sig om kompisgänget kommer att klara sig genom julen? Vem kommer Blair att välja och Kommer Clay ens vilja åka tillbaks till college efter det perfekta jullovet?

Less_Than_Zero_056

Det är en film med en ganska stor dos allvar och med tredimensionella och välskrivna karaktärer fämfört med andra samtida collegefilmer som Revenge of the Nerds eller Can’t buy me love. Men det kanske är att vänta då det är Bret Easton Ellis som skrev boken som den är baserad på. Less Than Zero är hans debutroman som skulle följas av andra farser som American Psycho och Rules of Attraction.

Slutet är lika hjärtvärmande som det är roligt. Den kan ge en rejäl dos feelgood när man själv är nere, fungera perfekt att se i damsällskap eller varför inte med hela familjen på julafton? Det är trots allt en julfilm. Kul för alla från femton till sextiofem.

Betyg: 4/5

less-than-zero


Dags att öppna plånboken igen

Läser att nu ska bensinskatten höjas igen och jag blir så förbannat less, även om det nu bara är fyra öre per liter bensin. Det är så inåt helvete löjligt dyrt redan nu för oss som pendlar. Och det där avdraget man kan göra på skatten är ju bara som en spark i skrevet. Drar man av 20 000 för resor så får man typ en skrynklig femtiolapp och en utgången biocheck som någon ritat en kuk på som ersättning. Ett slag in ansiktet på oss som varje dag åker land och rike runt för att arbeta.

Rent praktiskt gör inte exakt dessa fyra ören någon skillnad på ekonomin. Men det ska inte höjas mer. Det måste finnas någon slags gräns. Oljepriset är det lägsta i mannaminne men inte fan ska vi få dra någon slags fördel av det. Någonstans sitter en man med mustasch och hög hatt och badar i pengar för inte fan märks det vid bensinpumparna i alla fall.

11282622_1598912077015706_1361453484_n

Snart så

Men det som gör mig mest irriterad är när jag läser pressmeddelandet på regeringens hemsida. “Staten har för närvarande ett stort budgetunderskott. Genom att ytterligare höja beskattningen av fossila drivmedel skapas möjligheterna att finansiera satsningar inom försvaret”. Varför i hela helvetet då måste jag undra? Är det glesbygden som ska betala för försvaret nu helt plötsligt? Det är ju lika logiskt som att beskatta piggelin för att det ska draggas i Stockholms skärgård. Nog är det bara vi låter städerna brinna när Putin väl kommer om det är vi som bor på landet och måste köra bil som ska betala för skiten.

Behöver försvaret mer pengar så att de har råd att skicka hela svenska flottan och femton attackhelikoptrar varenda gång som något fyllo misstagit en gråsäl för en ubåt så ska väl för fan hela Sverige betala för det. Om någonting ska vara på skattesedeln så är det väl försvaret? Efter att ha pendlat Luleå–Skellefteå i vintras så förväntar jag mig annars en personlig militäreskort till och från jobbet när skiten träffar fläkten i framtiden.

Alternativt kanske vi skulle kunna få lite pengar från städernas biltullar till att byta ut de glasspinnar som vi annars skämtsamt kallar för järnvägsspår här uppe eller sätta in ett par extrabussar så att några skulle kunna ställa bilen och åka kollektivt till jobbet utan att riskera att komma ett par timmar för sent några gånger i veckan. Men ska jag vara ärlig så tror jag nog att Piteälven kommer att byta riktning innan pengarna gör det.


Boden by day

Idag bröt jag ett urgammalt löfte, nämligen att aldrig mer åka till Boden. Tyvärr var det närmaste stället att köpa en rumsavdelare och jag kände inte för att köra hela vägen till Skellefteå. Så det var bara bita i det sura äpplet, vässa kniven och silvertejpa fast en ugnsplåt på torson för att skydda mig mot knivanfall och aidsnålar.

Att hitta i Boden är inte lätt. När man närmar sig Boden slutar nämligen GPSen att fungera, den säger bara vänd om, vänd om, vänd om. Så den var det bara att slå av, men det är lätt att förstå varför den ville att jag skulle vända. Centrala Boden består av en militärförläggning full med fulla lumpare och ett missbruksboende, även känt som resten av Boden.

Efter att jag irrat runt en halvtimma på Bodens gator kom jag till Jysk varuutlämning, lämnade mitt kvitto och fick hyllan lastad i Camryn. Tyvärr är jag som alla andra Älvsbybor väldigt väluppfostrad och tackade så mycket för hjälpen så min storslagna Älvsbydialekt avslöjade mig som utomsocknes. Det uppskattas inte av Bodensare då de är väldigt territoriella flockdjur och uppskattar inte inkräktare.

tumblr_lb49owwAMy1qcy1poo1_400

Efter ett våldsamt tumult och ett par bucklor i ugnsplåten från bodensarens ursinniga anfall kunde jag äntligen vända hemåt igen och brände på i full fart ut från parkeringen, rakt genom rondellerna och förbi militärförläggningen. I backspegeln kunde jag se Kent Liljestrand springa mot mig i full karriär som Robert Patrick i Terminator 2 men jag hade redan fått upp farten i Toyotan och släppte inte på gasen tills jag passerat kommungränsen.

Nu återstår bara att bränna kläderna, duscha och åka på jobbet. En händelserik dag.


Sopranos

För några veckor sedan kom jag mig äntligen för att se The Sopranos. Har tänkt göra det i många år, men man måste som få en feeling för att ta sig an såna projekt. Det är trots allt ganska många timmar vi talar om. Som tur är har “sommaren” gett mig gott om tid att ligga på soffan.

Ångrar lite att jag inte sett det tidigare då det var en helt otrolig serie. Inte en massa cliffhangers och bullshit som gör att man bara “måste se vidare”. Bara bra skådespelare, bra manus, bra musik, bra karaktärer och bra story. Väldigt lågmäld serie. Den var perfekt fram till den sista sekunden då serien tyvärr fick det sämsta slutet genom tiderna.

Det var som att förälska sig i en vacker och elegant kvinna, flytta ihop och skaffa barn och när jag och min trolovade Sopranos äntligen samlat alla våra vänner för att dela vår viktigaste dag så upptäcker man att det är Walder Frey som är vigselförrättare.

*spoilers*

Sex säsonger, cirka 86 timmar, och så avslutar dom serien med att bara klippa till svart. Nog för att alla med någon sorts tankeverksamhet förstår precis vad som hänt. Kanske är det chocken, men jag känner mig snuvad. Jag tar illa vid mig. Helt oacceptabelt, jag vill talas vid med någon efter maten.

Men totalt sett så måste jag ändå säga att det är en av de bättre serierna jag har sett. Har svårt att komma på någonting jag tyckt bättre om förutom Breaking Bad. Otroligt hög lägstanivå och många avsnitt som var helt fantastiska. Framför allt måste det vara omöjligt att hitta någonting som började sändas 1999 som ens kommer i närheten av lika bra. Sopranos har inte åldrats en sekund och det är bara vid några få tillfällen när någon använder en dator med diskettstation som man inser att det faktiskt är sexton år gammalt.Sopranos_ep311

Frågan är bara vad jag nu ska hugga in på. Tänkte vänta med säsong 2 av True Detective tills alla avsnitt sänts. Funderar på Deadwood eller Boardwalk Empire under tiden.


Varför Expressen nöje kan dra långt åt helvete *GOT s5e9 Spoilers*

Spoilers_are_comingIdag är det måndag! Vet ni vad det betyder? Det betyder att det finns ett nytt avsnitt av Game ofthrones tillgängligt på HBO-nordic. GOT är HBOs mest framgångsrika tv-serie, vilket i princip gör det till världens mest framgångsrika serie. Alla tittar. Alla väntar på nästa avsnitt i den här storslagna serie där ingen går säker, vilken karaktär som helst kan dö vid vilket ögonblick som helst. Det är en av de stora anledningarna till varför vi inte kan slita oss.

Så i dag vaknade jag, första dagen på min sista “semestervecka” och utförde min vanliga morgonrutin. Facebook, e-mail, Reddit, Youtube och Twitter. Det är då jag får se den här bilden i mitt flöde.

För i helvete Expressen. Hur jävla klickkåt kan man vara? Jag har svårt att med ord beskriva hur urbota dumt och lågt det här är. Ni kan väl vänta med att spoila en av säsongens mest intensiva och spännande avsnitt tills någon har hunnit se det i alla fall? Tror ni att jag blir mer sugen på att se eran lågansträngning till webb-tv “GOT Talk” för att ni är ute med den och spoilar slutscenen innan vi själva har sett avsnittet?

Det är inte nyheter. Det här är inte “Expressen avslöjar”. Den här bilden har ingenting på Twitter att göra och den har ingenting på webbens löpsedel att göra (ja, den finns där).

Är det tänkt att jag som betalande tittare på HBO-Nordic ska sitta och vara helt upp i gasen när Daenerys, Tyrion och de andra står omringade av maskerade män i arenan när jag redan sett en bild på henne bredvid en av sina eldsprutande drakar i arenan? “Döööööh jag undrar om de kommer klara sig ur den här knipan.”

Eller tror Expressen nöje att vi inte följer serien men är intresserade av vad tre pers framför en stor Game of thrones-affisch tycker och tänker om serien? Far åt fan.

Jag bryr mig inte ens om deras clickbait. “Allt förändras!” Vad förändras? Inte fan är det då allting som förändras i det här avsnittet. Det må vara oetiskt klickfiskande, men det totalförstör inte min upplevelse av en av mina absoluta favoritserier, som jag betalar för att se.

Om Game of thrones vore älgjakt skulle Expressen nöje stå vid jakttornet och skjuta varningsskott i luften.

Om Game of thrones vore en romantisk middag skulle Expressen nöje sitta vid bordet bredvid och lägga äggfisar och prata högt.

Om Game of thrones vore Göteborgsvarvet skulle Expressen nöje vara ett bananskal vid mållinjen.

Om Game of thrones vore en spännande safariresa skulle Expressen nöje vara en ebolaspya utanför flygplatsen.

Eller nej.

Om Game of thrones vore ett fint vin skulle Expressen nöje blanda det med ljummen doktor pepper utan att ens låta det andas först.

Avgå


Grattis på nationaldagen!

Hurra för Sverige! Jag ser att den klassiskt gråa sommarhimlen brett ut sig så långt ögat når. Det är så där skönt svalt och skönt i luften som det är under svensk sommar. Utanför systemet stod någon stackare som inte förstod att det är stängt på söndagar.

På cooperativet gick man hårt åt den klassiska jul/påsk/nationaldags/midsommarmaten. Det är ju inte jul/påsk/nationaldag/midsommar utan den klassiska jul/påsk/nationaldag/midsommarsillen eller kokta jul/påsk/nationaldag/midsommarägg.

I övrigt är det ganska tomt på folk eftersom att resten av befolkningen flytt från Älvsbybetongens stortstadsstress och tristess till sina stugor. Där kan de vara sig själva en stund. Där kan man skicka i sig en kvarting till lunchen utan att bli ifrågasatt. Där slipper de jobbiga saker som andra människor och elektricitet och annat osvenskt. Antalet färdigmarinerade flintastekar som ligger och svettas på halvtända engångsgrillar är nog oräkneligt. De som har det riktigt bra ställt kanske till och med har lyckats köpa en liter sura svenska jordgubbar på sex månaders avbetalning om de erbjudit huset som säkerhet.

Själv ska nog dra ner persiennerna och spela dator ikväll.

Hurra!


Thepiratebay.se är död, länge leve Thepiratebay.*

Nu ska staten beslagta domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se så att de inte längre kan användas för brott. Detta är den digitala motsvarigheten till att knyta ihop en rånares skosnören så att han inte kan råna banker längre eftersom att det då blir svårt att fly.

Det har tagit två år för fildelningsåklagare Fredrik Ingblad att få det genom rättsväsendets maskineri. En fildelningsåklagare är då alltså rättsväsendets motsvarighet till en läkare som beslutat sig för att inrikta sig på att laserbleka rövhål istället för att hjälpa människor som är sjuka.

Det hela är en del av kriget mot piratkopieringen som går ut på att gigantiska resurser går från musik, film och spelindustrin till att lobba för att polis och domstolar ska lägga sina resurser på att jaga fildelare trots att deras arbete inte har vetenskapligt stöd då studier säger att det är verkningslöst och ovärt tiden och pengarna. Gång på gång kommer också nya studier som visar på att pirater spenderar upp till tio gånger mer på media än folk som inte piratkopierar. Man skulle kunna säga att det hela är lite som Göran Lambertz, motbevisat för länge sen och alla vet det, men ändå dyker han upp titt som tätt och uttalar sig tvärsäkert om hur rätt han tror sig ha.

Frågan jag ställer mig är hur mycket det har kostat att knyta ihop Piratebays skosnören? En två år lång rättsprocess för någonting som inte stoppade fildelningen från Piratebay i en timme. Hur mycket pengar har det kostat mediebolagen som hade kunnat lägga pengarna på att betala sina stackars “rånade artister” eller att utveckla tidsenliga distributionsmodeller? Vad har det kostat samhället i pengar och resurser? Hur mycket kostar det nästa gång när man byter taktik och drar igång en ny två år lång rättsprocess för att dra ner byxorna på Piratebay? Är det någon vid det här läget som fortfarande förväntar sig att de kommer att göra någonting annat än att dra upp byxorna igen och fortsätta framåt som vanligt?

thepiratebay_hyd

 


Snart “semester”

Idag jobbar jag ett av mina sista pass på Norran. Jag jobbar extra på söndag och nästa vecka jobbar jag torsdag och fredag. Sen har jag bestämt mig för att jag ska ha semester i en månad, min första sedan 2006 tror jag att det blir.

Vad jag ska göra vet jag inte riktigt. Eftersom att det är mitten av maj så blir det knappast sol och bad. Kanske promenera lite, ligga framför tvn och klappa katten. Jag kan till och med tänka mig att hoppa in och jobba några pass i Luleå. Göra nått frilansjobb? Det enda jag vet är att jag ska sova i min egen säng fram tills jag börjar på Piteå-Tidningen.

Problemet med att jobba på Norran har aldrig varit att jobba på Norran. Jag har trivts hur bra som helst med arbetet och jag tycker om mina kollegor. Problemet är att aldrig vara hemma. Jag har sovit borta sedan mitten av september. Det gick bra länge, men sen går man som in i en vägg där man ifrågasätter vad man egentligen gör med sitt liv.

Man ligger i sitt rum, stirrar i taket och väntar på att få åka på jobbet, efter jobbet åker man tillbaks och stirrar lite till. Samtidigt har mormor legat i Sunderbyn och behövt någon som besöker henne, cirka 15 kilometer från vad som var min riktiga lägenhet, som jag fortfarande betalade nästan 8500 kronor i månaden för utan att knappt se. Nej det håller inte i längden.

Hade det inte varit inlasningsstopp så att jag faktiskt hade någon slags framtidstro för min roll inom företaget hade jag för flera månader sedan försökt flytta till Skellefteå. Kanske haft någonting eget vid det här laget.

Kanske åker jag tillbaks efter sommaren och gör mina sista månader innan den riktiga utlasningen när jag är uppvilad. Om jag skulle behövas. Men nu är det nog för en stund.

Nu ska jag vara hemma. Jag ska laga riktig mat istället för att köpa nån grismat ute på schtan. Öppna kylen utan att bara se surnade livsmedel som blev kvar från förra helgen. Jag ska hänga mina tvättade kläder i en garderob istället för att kasta ner dem i en påse som jag kan ta med. Jag kan parkera min laptop vid tvn istället för att packa ihop den och packa upp den var fjärde dag och alltid glömma någonting. Slippa fundera över om det är en bra helg eller inte att hämta hem katten i några dagar.

Fan va gött det ska bli.

 


Mitt växande storstadsförakt

Jag har märkt att sedan jag flyttade hem så har mitt storstadsförakt ökar för varje dag som går. Det har tidigare legat på en ganska hälsosam nivå, men vissa dagar är man inte långt ifrån att starta en Norrbottnisk motsvarighet till Islamiska Staten i tankarna.

Man drömmer lite om hur Sveriges Radio trumpetar ut att boende vid Zinkensdamm inte ska släppa in någon i sina trapphus för att det kommer rapporter om hur Norrbottniska Staten I Stockholm, NSIS, har intagit Mariatorget. Deras Kalifat sträcker sig nu efter hela Gröna linjen.

Jag skämtar såklart. Mestadels.

Jag tror det har mycket att göra med mitt yrkesval och att större delen av min yrkeskår, journalisterna, bor innanför tullarna och gång på gång visar hur otroligt töntigt, tråkiga de är. Som den här tråkmånsen. Stockholmsk kulturarbetare som åker till Missenträsk och ska bo i Sara Lidmans hus och skriva klart ett manus.

“Oj vilka kulturkrockar det blir i det exotiska norrländska landskapet. Här är Ica så långt bort att man inte kan cykla dit och en massa snö har dom också. Självklart är det så tyst att det är obehagligt också. Mobilmottagningen är dålig! JAG HAR SKIDRAT VILSE! Hurpidurp!”

Inte fan vet jag, men det är ju som om jag skulle åka till Stockholm för att skriva en bok och förundras över deras hästar av järn som färdas under marken och försöka byteshandla till mig en stock snus på ICA mot ett par rökta abborrar och en näve smör innan jag kryper ihop i fosterställning utanför slottet för att jag bara inte förstår hur det kan låta så mycket och vara så folk överallt. “Det är som en helt annan värld!”

Men det gör jag inte. För jag har faktiskt viss koll på hur världen ser ut utanför min hemkommun. I och för sig så kanske det just är för 90% av alla nyhetstexter skrivs i Stockholm, om Stockholm.

Om den där förbannade Slussen. Spräng skiten. Ingen bryr sig om eran skitrondell. Förbifarten borde ni sätta igång med igen däremot så man kan åka förbi skiten med en hand på ratten och den andra rakt ut genom det öppna bilfönstret med långfingret utsträckt så långt det bara går.

Om den där flygplatsen som Miljöpartiet vill riva för att bygga lägenheter. Spräng den skiten också, spräng lägenheterna ni ska bygga också sen, salta jorden, ingen bryr sig, för ingen vill flytta till Stockholm. Vi tvingas bara dit för att resten av Sverige håller på att avvecklas så att fler ska flytta söderut och åka 60 minuter efter gröna linjen från sitt rum man hyr i tredje hand till nått jävla låtsasjobb där man inte producerar någonting eller bidrar till samhället på något vis.

Och läser jag en till rubrik om de där blommande körsbärsträden så är det det Jihad på riktigt. Då sätter jag upp en rekryteringslapp till NSIS på anslagstavlan på Coop.

“Terroristläger. ABF:s lokaler, tisdagar 19.00. Kokkaffe finns, välkommen hit. P.s död åt kolonialmakten.”