Who’s gonna teach you how to dance? Who’s gonna show you how to fly?

Idag började mitt nya liv, det var som en helt ny värld. Jag vaknade mitt i natten 07:45 istället för på morgonen där kring 13:00, steg upp utan att ens använda snooze. Därefter duschade jag och tog på mig andra kläder än en morgonrock och gav mig sedan ut i stora världen. När jag kom ut ur trapphuset var det någonting uppe i luften som irriterade mina ögon något fruktansvärt.

Det var som en stor expanderande boll av väte och helium som bländade mig och brände mitt skinn. Min första tanke var att återvända till min krypta och sova tills den försvunnit men ett vagt minne från min barndom sa mig att jag sett den stora vätebollen förut och att den inte ville mig illa.

Även spårvagnsturen var helt annorlunda motför hur den brukar se ut. Ingen drack öl, levde om eller rökte gräs längst bak. Jag behövde inte ens ha mp3spelaren på högsta volym för att höra någonting. Konstigheterna fortsatte genom hela stan, det var ingen som kräktes i brunssparken, det var ingen polis på järntorget och alla affärer som vanligtvis är stängda hade öppet. Det verkar som att man kan handla råvaror för att laga egen mat ifall man är ute vid den här tiden, bra att veta inför framtiden.

Själva introduktionen till utbildningen kändes ungefär som en introduktion till att bli superhjälte. Jag satt ofta och tänkte att “men sånt kan väl inte vi ska göra? Det krävs väl någon sorts talang eller genetiskt betingad superkraft för att klara av något sånt?”. När de sa att vi redan om några veckor ska skriva publicerbara artiklar hade de lika gärna kunnat säga att vi om några veckor ska kunna ta oss ur en av jokerns dödsfällor. När de pratade om att producera egen radio och tv hade de lika gärna kunnat prata om att vända jordens rotation för att åka bakåt i tiden och rädda Lois Lane.

The batdance 4,5 högskolepoäng.


Men det kändes jävligt bra i alla fall. Med lite engagemang tror jag bestämt det ska gå att vaska fram en superhjälte ur mig. Nu måste jag nog dock återgå till den nästan brottsligt intensiva facebookstalkning av mina klasskamrater som jag påbörjade tidigare idag.

Stämningsmusik: Donovan – Sunshine Superman

Ett stort misslyckande.

Idag tog jag vagnen till korsvägen och universitetet för att lämna in en komplettering av en tenta. På vägen lyssnade jag på the Ricky Gervais show och läste dagens metro. Jag råkade läsa mitt horoskop som löd ungefär: “trots väldigt engagemang bör du förbereda dig på ett stort misslyckande”. Jag anser att horoskop är bland det löjligaste som finns men att det vore fruktansvärt typiskt om det stämde. Jag lämnade in min tenta och drack en kopp kaffe medan min lärare gick igenom den, fick godkänt och åkte hemåt.

Tolv högskolepoäng rikare och helnöjd satte jag mig ner vid datorn för en stunds avslappnande facebookstalking kombinerat med Seinfeld. Det tog dock inte lång tid innan jag upptäckte vad det stora misslyckandet var.

Saken var att innan jag åkte till skolan hade en geting flugit in i mitt rum och eftersom jag inte hade på mig min riddarrustning kastade jag mig självklart med huvudet före rakt in i vardagsrummet och började mura igen dörren när jag insåg att min hemtenta fortfarande var sparad på datorn. Jag letade då upp den största tidning jag kunde hitta, tog mod till mig och öppnade dörren till mitt sovrum för att döda den fruktansvärda insekten. Jag hittade den smaskandes på lite frukyoghurt som var kvar sen frukosten så jag tog skeden jag hade ätit med och slog ihjäl den och åkte till skolan.

Så vad händer då när jag sitter där och slösurfar? Jo jag tittar ner vid musmattan och cirka fyra centimeter bort är den förbannade getingjäveln. Mitt stora misslyckande var att jag hade misslyckats att döda den och den hade lyckats släpa sig ungefär fyrtio centimeter från talriken med bara frambenen för att döda mig. Det var exakt som slutet på terminator, det till och med lyste rött av ondska ur ögonen på den. Men i likhet med Linda Hamilton så gjorde jag processon kort med den och krossade den med en snusdosa. Jag lär aldrig göra misstaget att tro att en geting är död utan att vara helt säker igen.

Stämningsmusik: Austrian Death Machine – I Am A Cybernetic Organism, Living Tissue Over (Metal) Endoskeleton

Can I kick it?

Igår fick jag mail angående insparken, det kändes helt sinnessjukt. Nu är det inte någon lek längre och det börjar faktiskt kännas jävligt nervöst. Jag känner mig som ett litet barn som funderar på om jag kommer få några kompisar eller inte. Tänk om ingen vill leka med mig? Tänk om flickorna retas eller om pojkarna upptäcker att mitt donkey-kong bara är en kopia?

Ojojoj. Nä jag trodde nog att jag skulle ha lärt känna alla som jag skulle lära känna vid det här laget och så går jag och försätter mig i en sån här situation än en gång, hur kunde det gå så snett? Jag tror jag får gå ner till hemköp imorgon och träna på att prata med människor utan att vara full, det känns som att det var minst ett halvår sen det hände sist.

Men om jag har tur kanske de tillåter alkohol på insparken, då kanske jag kan lura folk att jag är en vanlig människa.

Förebilden för alla studerande.

Stämningsmusik: War – Why Can’t We Be Friends

15 points? NO CSN FOR YOU!

Idag satt jag och uppdaterade csns hemsida varje kvart för att se om jag fått något svar på min ansökan. Till slut ändrade de statusen på min ansökan till “Csn har fattat beslut om din ansökan om studiemedel”, men sedan kom det inget mail, meddelande eller någonting på flera timmar. Jag antar att det var någon slags cliffhanger för att jag skulle fortsätta titta efter reklamen eller nånting men till slut engagerade jag mig så pass mycket att jag faktiskt trotsade telefonkön och ringde dit. Bara för att få veta att jag fått avslag på min ansökan.

Nu skulle jag inte grina ifall det inte vore för att jag ska börja på en helt annan utbildning, att jag då ska behöva gå tillbaks och klara av gamla, nu “oviktiga” kurser med risken att det går ut över de studier som jag faktiskt ska bedriva seriöst tycker jag känns sinnessjukt. Dessutom tycker jag att jag förklarade väldigt väl varför jag inte tagit fler poäng och hur motiverad jag är. Jag skulle inte ens behöva csn ifall det inte vore för att jag vaskade jobbet för att skriva antagningsprovet.

Nåväl, ska till studievägledaren imorgon, försöka skriva klart en tenta och i allmänhet försöka jaga rätt på lite dumma poäng och intyg på avklarade delkurser och sånt. Sen blir det överklaga och se vad dom säger. Den som höll i mitt ärende kanske bara hade en dålig dag eller nånting sånt. I värsta fall får jag ta ett banklån.

Jag får väl försöka se det från den ljusa sidan. Det här skulle kunna vara det som får mig att sluta äta godis och annat onyttigt, för det kommer jag absolut inte att ha råd med. Istället blir det nog lägga upp ett matschema med bara massa billig bonnmat varje dag i veckan, kanske borde ta tillfället i akt och lära mig baka mitt eget bröd också? Det här skulle även vara det som motiverar mig att sluta snusa, det är ju trots allt sinnessjukt dyrt. Dessutom kommer jag kanske hålla mitt löfte om att inte gå ut på nån dum jävla klubb varje helg till vintern trots att jag vet att det är dyrt och att enda sättet att ha roligt där är att beställa ett helrör läkarsprit i baren, som det ofta blir på vintern när man försöker supa fram en stråle solsken i mörkret.

Jag tror jag har haft fel om mig själv. Jag har länge ansett mig vara jävligt negativ. Men när jag tänker på det så är det nog få människor som kan hitta fördelar i så mycket som jag gör. Dessutom sitter jag här utan att veta hur jag ska få pengar till mat och lägenhet till hösten men ändå känner jag att det löser sig alltid på ett eller annat sätt. Det har det alltid gjort hittills.

Stämningsmusik: Journey – Don’t Stop Believin’

Den mest fruktansvärda upplevelsen en människa kan vara med om.

Tidigare ikväll blev jag påmind om hur kul det är att lyssna på gammal hårdrock så jag började fila på en spotifylista vid namn superdupercool hårdrock. Jag inledde med att lägga till alla bra låtar med Judas priest, för att sedan gå vidare till Iron maiden. Jag insåg hur jävla länge sen jag lyssnade på Iron maiden, alltså inte hur länge sen det var jag slutade lyssna på Iron maiden utan hur länge jag faktiskt lyssnat på dom. Jag vill minnas att jag legat en säng som också var en kökssoffa och lyssnat på The clairvoyant med en freestyle och spolat tillbaks direkt som den slutade och lyssnat genom den igen när jag gick i kanske andra eller tredje klass.

När jag sedan gick vidare till Black sabbath hittade jag massvis med godbitar som jag inte hört på ruskigt länge. Bland annat hittade jag It’s alright och Changes. När jag sedan nådde Master of reality och såg låten Embryo började jag tänka på det faktum att man sedan mp3formatets intåg nästan aldrig lyssnar på musik i rätt ordning trots att det ofta är meningen att man ska göra så. Därför slog jag på Embryo för att höra när den går över till Children of the grave.

Men när Embryo är slut så kommer det reklam, reklam för Jason Derulo. Jag har aldrig varit med om en så fruktansvärt stämningsdödande upplevelse i hela mitt liv. Det hade lika gärna kunnat komma någon inrusande i en clowndräkt och sparkat mig i skrevet. När jag blir playboy-centerfold så kommer det stå: “Turn-offs: Jason Derulo commercials between Embryo and children of the grave”. En liten del (om inte en stor del) av min själ dog ikväll och jag vet inte om jag någonsin kan återhämta mig från en så pass fruktansvärd upplevelse. Därför vill jag meddela att jag inte tänker gå journalistprogrammet i Göteborg till hösten. Jag har nämligen bestämt mig för att läsa till advokat, det här kan nämligen inte, bör nämligen inte, får nämligen inte vara lagligt. Ett brott mot mänskligheten klart i klass med förintelsen. Och jag vill inte att fler ska behöva lida för av spotifys reklam.

Man kan ju i alla fall tycka att de kan ha riktad reklam av något slag. Sökmotorer har ju hur länge som helst haft reklam som påverkas av vad man söker på och jag vet inte hur många sidor jag varit in på där det dyker upp ett litet chatfönster från “hornyblondgirl18” som enligt meddelandet vill möta upp mig för att knulla, och av någon anledning är dom alltid från samma ställe som mig. Så hur jävla svårt kan det vara att rikta reklamen så att människor som för tillfället lyssnar på black sabbath får reklam för någonting som faktiskt skulle kunna vara av intresse istället för något autotunad arsle som samplat 50% av sin musik rakt av från någon annan autotunad jävel.

Jag blir förbannad i alla fall.

Stämningsmusik: Superdupercool hårdrock

Ny design

Så här ser det ut just nu i alla fall. Känns lite tomt, men klarare. Förändring är ju trevligt i alla fall. Jag funderar även på att våga uppdatera wordpress, så om ni kommer in nån dag och så är allt fullkomligt åt helvete så vet ni att det är jag som lyckats ha sönder någonting.

Som bonus lägger jag till en alldeles fantastisk kortfilm.

Man börjar diskutera Väsi Poveli, sen kommer kniven fram.

Newsweek har sammanställt sin årliga lista över världens bästa länder. Sverige spöade som sig bör skiten ur Norge och Danmark med sin tredjeplats. Newsweek räknade in fem olika faktorer i sin undersökning. Utbildning, hälsa, livskvalitet, ekonomisk konkurrenskraftighet och politiskt klimat. Vi har enligt undersökningen världens bästa politiska klimat med högt valdeltagande, neutralitet, religionsfrihet och åsiktsfrihet.

Frågan är bara hur i hela helvete vi kunde förlora mot Finland? Jag vet att dom är en förebild vad det gäller utbildning. Men hälsa, livskvalitet, ekonomisk konkurrenskraftighet och politiskt klimat?

Det kan ju inte vara hälsosamt att bo i ett land där 90% dricker en kvarting finlandia till maten och spenderar kvällarna med att slåss med kniv och skålla sig själv till döds.

Vidare finns det väl ingen livskvalitet att bo någonstans där de inte upptäckt färgskalan utan hela landet fortfarande är gråskaligt, deras kultur består till 20% av mumintrollen, 20% powermetal och resten av sin kultur har de importerat från Ryssland. Ryssland som de dessutom enligt ryktet hatar till och med mer än de hatar Sverige. Finska är ju också ett så pass vedervärdigt språk att stora delar av Finland väljer att prata Svenska istället.

Ekonomiskt sett så har de väl bara mobiltelefoner och däck. Har någon någonsin köpt någonting från Finland som det inte står Nokia eller Hakkapelitta på? Och angående deras politiska klimat finns det väl ingen som vet någonting om deras politik förutom att Tarja Halonen ser ut som Conan O’brien.

Nej det måste ligga en hund begraven någonstans.

Stämningsvideo:

Hela listan

1. Finland

2. Switzerland

3. Sweden

4. Australia

5. Luxembourg

6. Norway

7. Canada

8. Netherlands

9. Japan

10. Denmark

11. United States.

14. United Kingdom

Gud förbannat.

Det är ju förbannat kul när det är en bil utanför vars larm går igång ifall man inte smyger med fisarna. Fast det är ju i och för sig Kortedala så den kanske har inbrott en gång i kvarten. Det är i alla fall grymt irriterande, främst eftersom att det inte fungerar, ifall ett larm är så gud förbannat känsligt att det går igång av jordens rotation så är det ju likvärdigt med att inte ha ett larm alls.

Det har varit så i tre nätter nu. Jag funderar på att kasta en tegelsten genom rutan med meddelandet “bra larm, hittat på soptippen eller?”. Ingen skulle höra om jag så sprängde skiten till månen, förutom att larmet skulle sluta leva jävel, så då kanske någon skulle reagera.

Stämningsmusik: RZA – Insomnia

Arvikafestivalen gräver sin grav hela vägen till Kina.

Arvikafestivalen går ut med att de nästa år ska vara jämställda och boka exakt lika många kvinnliga akter som manliga och uppmanar andra svenska festivaler att göra samma sak. Det här kan vara det dummaste jag har hört någon säga sen jag hörde Fox news rapportera om att Talibanerna tränar apor att använda skjutvapen för att döda de otrogna. Nu vet jag inte om de menar att det är 50% av frontfigurerna som ska vara kvinnor eller om det gäller alla i ett band. Men hur vi än ser på det så tror jag inte på det. Ifall det finns ett enda område i hela världen där det är klar skillnad mellan män och kvinnor så är det sång/musik. Ifall människor tror någonting annat har de aldrig haft ett intresse för musik.

Kvinnliga artister har varit mer nischade, ofta skapade helt och hållet av skivbolagen mer på grund av deras utseende än deras musikaliska talang ochoftast inom den genre som kvinnor anses passa inom just då. Och även ifall de varit duktiga musiker så har kvinnliga artister ändå varit mer nischade och smalare musikaliskt än män. Senast på 2000talet hade vi antingen Britney Spearsfalangen eller singer songwritertjejerna som Laleh, Anna Ternheim och Anne brun. Så har det alltid varit och det jag säger i det här blogginlägget är absolut inte att det är rätt att det har varit så, men nu är det så det ser ut och därför har vi många fler bra manliga artister inom olika genrer.

Jag kan hålla med om att det borde ändras, i den mån det går. Rösten är någonting som jag antar att alla kan hålla med om skiljer mellan män och kvinnor. Och hur vi än ser på jämställdhet så kommer alltid manliga eller kvinnliga röster passa bättre till vissa musikstilar. Och jag tror det är på väg åt rätt idag men att säga att man ska boka 50% kvinnliga artister och försöka få andra festivaler att göra samma sak är som att sparka in dörren till Louvren och börja plocka ner Da Vinci och Van Gogh för att få in fler kvinnliga målare. Det skulle inte vara lika svårt ifall varje festival bara skulle boka nya artister men det funkar inte så, alla lyssnar inte på ny musik och dessutom skulle varje festival bli exakt likadan och jag har svårt att tänka mig någonting lika tråkigt och dessutom finansiellt dåligt för alla inblandade.

Åsikter på det?

Stämningsmusik: Alla låtar som man någonsin kan tänkas vilja lyssna på