Monthly archives: August, 2010

Bloody hell… I’m gonna die to Boney M.

Dagens dokumentärtips är Touching the void som handlar om när Joe Simpson och Simon Yates klättrade upp för den västra sluttningen av Siula Grande i Paru 1985. Det intressanta är inte själva bestigningen utan hur Joe Simpson ensam släpar sig ner för den största delen av det 6000 meter höga berget i extrem kyla, utan mat eller vatten och med brutet ben. En situation där troligtvis 99,999999% hade dött. Det finns ingen anledning att inte se den eftersom att den finns på youtube.

Touching the void

Stämningsmusik: Rainbow – Man On The Silver Mountain


Everyone had beards, big fuck-off beards in the Old Testament.

Igår tyckte jag det var dags att besöka Göteborgs museum. Jag gillar att gå på museum, bara glida omkring för mig själv och kolla på skit och lyssna på musik. Fast man gör ju nästan aldrig sånt när man är i sin egen stad så att säga. Så nu två år efter att jag flyttat hit så tänkte jag att det var dags. Jag började med stadsmuseumet, som jag kan avlöja inte var särskilt spännande. Några brädor från ett vikingaskepp, nån kam som en grottmänniska kammat rövskägget med för en miljon år sen och en radio från 70-talet var allt dom hade. Ifall det inte vore för att inträdet gäller för alla museum i Göteborg i ett år skulle jag nog marscherat direkt till kassan och krävt pengarna tillbaks och hotat med att hålla andan tills jag blir blå.

Så jag gick (ja gick) till naturhistoriska istället, slog igång Animals-skivan med Pink Floyd och gled omkring där ett tag. Naturhistoriska museum är oftast roliga trots att det ändå mest består av en Samling dammiga djurlik med sågspån på insidan. Det är som ändå trevligt att gå omkring och bara kolla på olika djur, man kan till exempel fundera på vilka djur man skulle ta i en boxningsmatch (myrsloken till exempel), eller vilka djur som världen skulle klara sig utan. Typ som blåvalen, vad ska den vara så förbannat stor för? Blåvalen är ju typ en kilometer i omkrets och bara glider omkring i havet och äter upp all krill som skulle kunna gå till ett vettigare djur. Havets amerikaner, usch. Blåvalen på museumet är en ung hane fast ändå så pass stor att de tapetserat insidan och nitat fast några bänkar där inne. Tyvärr får man tydligen inte längre gå in i valen.

Idag tänkte jag gå på konstmuseét och kanske världsmuseét men jag blev ivägsläpad till Styrbord babord igår på 80/90talsklubb så dagen har spenderats i sängen till bakrusets ära. Men imorgon ska jag förhoppningsvis pallra mig iväg.

Stämningsmusik: Nature Sound Collection – Whale Songs Of The Humpback Whale


Varning för creme fraiche

Folk säger att det gör ont att skära sig på papper men de har aldrig skurit upp fingret när de försökt öppna en burk creme fraiche. Det lär inte bli någon journalistutbildning för mig för jag gjorde det när jag just stått och tagit bort bajsranden från en hel förpackning kräftstjärtar.

Kräftor äter ju avföring från havets botten så deras bajs är gjort av andra fiskars bajs och det lär ju knappast vara bra att få i blodomloppet. Jag lär ha både superaids och kolera innan dagen är slut så det är nog bara göra det bästa av saken och öppna en öl.

Stämningsmusik: Johnny Cash – God’s Gonna Cut You Down