Det bedrivs en häxjakt här i Sverige. Idag gick den för långt när den kulturmarxistiska och svenskfientliga tidsskriften Expressen besvärade ett gäng trevligt svenska män och kvinnor med frågor om deras nationalsocialism bara på grund av att de är Sverigedemokrater.

Snart får väl inte politiker förneka förintelsen eller uppmana till folkmord i det här jävla landet om den här hatkampanjen får fortsätta. Uttalanden som “Hets mot folkgrupp är bland de finaste utmärkelserna man kan ha på sitt cv” och “Hade verkligen Adolf så fel?”, tas helt ur sitt sammanhang och vrids i vänstermedia som någonting dåligt.

</ironi>

Det finns väl vissa skillnader mot en riktig häxjakt. Som att det inte fanns eller finns några häxor samtidigt som Sverigedemokraterna har så många rasister och nazister i sina ranker att man inte kan kasta en sten under deras partikongress utan att träffa en höjd högerarm. Det är ärligt talat lite mer en “skjuta fisk i en tunna-jakt” än en häxjakt.

Hur många enskilda rötägg finns det egentligen? Personligen kastar jag nog bort hela kartongen när de första fem äggen är ruttna. Och jag skulle definitivt aldrig försöka göra en omelett av dem. Ingen mängd västerbottensost och bacon kan dölja den sura smaken när ett helt parti fått alldeles för många dagar i solsken. Att nästan tolv procent av befolkning kan svälja den skiten är ett mysterium.