Monthly archives: August, 2014

Arbetslösheten: Dag åtta

Vaknade.

Åkte in till stan för ett bokat möte på arbetsförmedlingen.

Träffade ett gäng äldre farbröder på busstationen. Det visade sig att de också var arbetslösa. De brukade inte vara på arbetsförmedlingen utan gick istället till ett bättre ställe som kallas för socialförvaltningen. De sa att alla på socialförvaltningen är surkärringar men att de ger ut gratis pengar. Bättre än att jobba, tyckte kompisgänget. Det tyckte jag lät bra.

Umgicks med mina nya vänner i ett par timmar innan jag gick hem.

Glömde skorna på busstationen.

Typiskt.

Vaknar på soffan av att arbetsförmedlaren ringer och undrar var jag var idag. Bestämde ny tid för möte. Livet på socialförvaltningen var nog inget för mig.

Tog en citodon och öppnade en folköl för att vara pigg till Dobidoo på ettan ikväll. Babben och Järvheden ska tävla mot Karolina och Mojje. Jag hejar på Babben.

Hon är som rolig.

Nya tag på måndag.

Slut


Arbetslösheten: Dag sju

Steg upp.

Rakade mig, duschade och krängde på mig finkostymen och hawaiskjortan inför dagens arbetssökande.

När jag borstade mina tänder märkte jag dock till min fasa att det verkade vara blod i tandkrämen när jag spottade ut och sköljde. Nu var det i och för sig ett par månader sedan jag senast borstade tänderna, men jag har inget minne av att det skulle hänt förut.

Ebola.

Typiskt.

Låste dörren och satte mig i karantän. La mig på soffan och slog igång säsong sex av House MD för att få ebolaviruset bekräftat.

Vaknade igen runt femtiden, botad.

Åkte till Örnäset och köpte ett sexpack och en vårrulle på Coop.

Nya tag imorgon.

Slut


Arbetslösheten: Dag sex

Efter de senaste dagarnas misslyckanden bestämde jag mig idag för att byta taktik i mitt arbetssökande. Det började med att jag skulle skriva ett nytt CV. När jag ärligt beskrev mina bästa kvaliteter,  snygg, snabb, stark, rolig, kunnig, bäst, ansvarsfull, kan mycket om dinosaurier, smart, bra musiksmak, duktig på att koka chili, och så vidare, så gick det upp för mig.

Varför ska en sådan superhjälte till journalist som mig själv behöva skriva cv? Hela mediasverige slåss ju om att hitta en så pass kompetent skribent/redigerare/webbare/redaktör/nyhetschef, koncernchef som mig själv.

Så jag skapade ett konto på Linkedin.com, la upp en bild på mig själv i bar överkropp och meddelade världen att nu är det bara slänga sig på sina fucking telefoner för nu är Håkan Öberg tillbaks på arbetsmarknaden.

Vaknade på soffan några timmar senare utan några missade samtal eller meddelanden. Min mamma hade skrivit på Facebook, men hon hade inga jobb att erbjuda.

Trasig telefon.

Typiskt.

Nya tag i morgon.

Slut


Arbetslösheten: Dag fem

Idag var dagen det skulle hända. Mitt CV var laddat och klart. Ingenting skulle stå i min väg. Idag skulle jag hitta mitt drömjobb.

Men vad tror ni är det första som händer när man sätter sig vid datorn och öppnar webbrowsern? Jo medans jag sov har någon haft fel på internet.

Har nu spenderat fem timmar, med bara en enda tretimmarspaus för tupplur på soffan, på att denna individ ska förstå att jag vet bättre, men framför allt är bättre än hen.

Jag menar, vad är det för mening med att ha ett jobb i en värld där Aaron Paul får en Emmy för bästa manliga biroll i en dramaserie istället för Peter Dinklage där folk bara låter en sådan skymf passera omärkt? Nog för att Ozymandias var det bästa avsnittet av Breaking Bad, men Pauls bästa insats var ändå i säsong fyra medans Dinklage har presterat stort det här året. Fullkomligt barockt.

Nya tag imorgon.

Slut


Arbetslösheten: Dag fyra

Vaknade.

Gick in på arbetsförmedlingens hemsida.

“Gillar du sälj och människor? Är du aktivt kontaktsökande? Utstrålar du glädje när du har kul på jobbet? Då kan du vara rätt person för oss!”

Kräktes lite lätt i munnen och konstaterade att Arbetsförmedlingen skulle må bra av någon sorts kvalitetskoll.

Utstrålade glädje i soffan istället.

Nya tag imorgon.

Slut