Veckans fotokurs

Fiskesäsongen är över, den har varit det ett tag. Men nu börjar högsäsongen för mitt andra stora intresse, fotografi. Jag har hållit på med det i ganska många år nu och har en del visdom att dela med mig av till er som funderar på att ta upp den här ädla konsten. Man är aldrig för gammal eller för ung. Jag hoppas den här guiden får fler att ta del av det här egentligen ganska enkla nöjet, det bringar stor glädje i vintermörkret.

Jag har som sagt gjort det här i många år nu så jämför inte era bilder med mina, ta liksom bara inspiration och fundera på vad ni kan förbättra hos er själva och vad ni ska tänka på till nästa gång.

 

Det viktigaste är så klart att ha tålamod. I dag är det minus 22 grader, överlägset kallaste dagen hittills i vinter, men det gäller att stå emot frestelsen att fotografera termometern och publicera på Facebook. Det är lite som den första lilla stackars abborren man får på fisketuren. Visst är det kul med första fisken, men den kastar man tillbaka. Fota för all del för att träna, men ta bort bilden sen.

temp

Exempel. Den här var hyfsat fin. En morgonbild från januari 2016.

Helst ska man ner till minus 30 grader, men gärna 35 innan ni lägger ut bilderna på Facebook. Jag vet hur jobbigt det är. Jag har själv legat tyst i timmar med teleobjektivet riktat mot termometern när den visat -28 -29 och bara väntat på att det ska gå över gränsen och fått gå tomhänt. Såna dagar är tråkiga, men när man väl fångar en trofébild på en termometer som visar 40 minusgrader kommer det kännas mycket mer belönande att du väntat.

Ljussättningen är också något som många nybörjare frågar om. Regeln är att en riktigt kall termometer i dagsljus ÄR bättre än en där man ser att det är mörkt ute. Men det är så klart mycket svårare när solen bara behagar titta fram en timme om dagen under högsäsongen för termometerfoto. Det är bara lite mer effektivt rent fotomässigt. Därför föredrar jag också innetermometrar placerade vid fönstret så kan man välja om man vill få med ljuset utifrån eller ej.

 

Val av utrustning spelar också roll, men även där är det inte så jättenoga om man inte vill upp till min nivå direkt. Kameran kan egentligen vara vad som helst, termometerfoto är inte en dyr “sport”. Man kan använda en billig mobilkamera, en systemkamera, eller en sån där gammeldags kamera med skynke och blixt av svartkrut om man så vill. Termometern bör dock helst vara digital för att få med alla nyanserna av kyla.

Vid publicering är det viktigt att vara positiv i kommentaren. Ett säkert kort är att beskriva bilden med “Friskt ute i dag”. “Dags för morgonpromenad i det här strålande vädret” eller “på med skidorna” är också klassiker.

Om ni har några frågor så finns jag alltid tillgänglig på e-mail och telefon.

Borde börja träna

Som rubriken säger. Men vad? Har inte kommit igång ordentligt med mitt friskare liv efter sommaren då jag gjort lite precis som jag känner för. Så jag behöver komma igång med dietandet igen, men helst träna också. Men vad ska man göra under vintern?

Funderade lite på att simma, men det går inte att att lyssna på musik samtidigt och det finns inget som är värt att göra om jag inte kan ha musik i lurarna.

Gym är väl det mest uppenbara. Men historien har bevisat att jag ganska snart efter inköpt medlemskap går över till att fungera exklusivt som stödmedlem.

Det har funkat rätt bra när jag jobbar eftermiddag, men nu för tiden är det var tionde vecka. Jag har aldrig lyckats samla motivationen som krävs för att släpa mig ur sängen och ta mig till gymmet före jobbet om jag inte börjar sent på eftermiddagen.

Jag pendlar också till Piteå så när jag väl är tillbaka i Älvsbyn efter jobbet så kan jag alltså antingen åka och träna direkt på fastande mage, eller åka hem och äta och sen på något magiskt underligt vis lyckas fara på gymmet istället för att svimma i soffan. Lyckas jag ta mig dit så får jag stå och köa till maskinerna med alla andra fetton som är där efter jobbet. Det förstår man ju direkt att det är en ohållbar situation.

 

Eftersom att det är vinter så är det väl skidor som återstår. Men vad fan ska man välja för skidor?

Jag tänker att längdskidor kanske vore trevligt. Det kan man göra utan en massa annat folk åtminstone. Bara staka runt ensam i elljusspårets sken med musik i lurarna. Ingen som ser mig eller hör mig flåsa. Förutom varje gång nån hurtbulle är och varvar mig.

Problemet är bara att senast jag hade på mig ett par längdskidor så gick jag högstadiet i Vidsel och närde ett passionerat förakt för skidor i mitt hjärta. Samtidigt var jag inte så förtjust i att promenera i skogen då heller, det har kommit senare i takt med min tilltagande gubbighet.

Men jag vet inte om jag ska chansa och lägga ut tusentals kronor på utrustning om jag inte vet om jag fortfarande avskyr det närmare 20 år senare. Jag gillade det när jag var riktigt ung, så det kanske är kul igen. Men då måste jag lära mig om både vallor och läppsalvor också. Vem tar tid för det?

En fördel är att det blir jävligt bra skäggbilder till snapchat och instagram när man åker längdskidor och får frost i skägget.

14910418_10205764569193251_2477442739327016048_n

Slalomskidor vore väl det roligaste, men jag vet inte hur jävla mycket träning det är inblandat i det. Sen har jag aldrig stått på ett par slalomskidor heller så jag får spendera de första vintermånaderna med skallen planterad genom skaren och benen upp över ryggen.

När man ser utförsåkning framför sig så tänker man inte på att man måste spendera ett par månader på att vara Stig-Helmer i barnbacken medan ens kompisars yngsta ungar åker cirklar runt en. För i min avancerade ålder tror jag det blir åka det där bandet upp på kullen den första tiden istället för att släpas efter knappliften och bryta lårbenshalsen i vuxenbacken.

Det är tur jag har några veckor på mig att bestämma mig. Något måste jag göra i alla fall.