Julian Assange kan väl räknas som en av de största ikonerna för pressfrihet och fri information. Han är Wikileaks talesman och den som bestämmer vad som ska eller inte ska publiceras på den sidan. Senast igår publicerade de 91000 hemligstämplade dokument om kriget i Afghanistan och ingen har väl undgått videon där amerikanska soldater skrattande öppnar eld på civila, journalister och två barn i en bil? Det wikileaks gör är enligt mig väldigt viktigt.

Jag kan däremot inte undgå att misstänka att han egentligen är en superskurk. Det är nånting med hans dialekt, sätt att prata, kläder, vita hår och allmänna utseende som får mig att känna att det här innerst inne är bara är en del i en storslagen kupp. Han är som en exakt blandning av skurken i Die hard och skurkarna i dödligt vapen 2. När jag ser intervjuer med honom så tänker jag alltid att han snart kommer ta hela rummet som gisslan och när Mel Gibson sedan anländer kommer han hävda diplomatisk immunitet.

Det blir som svårt att ta han på allvar.

Stämningsmusik: Roger Whittaker – Irish Whistler