Lyssnar på spotify och får höra att The poodles släppt en ny liveskiva som heter in the flesh. För er obildade som inte vet det så är In the flesh en låt med Pink Floyd och även en live-dvd/skiva med Roger Waters. När jag först hörde det ryggade jag tillbaks i avsky och var i full färd med att slå numret till polisen när jag kom på att jag som journalist kanske borde gräva lite i vilka dessa syndare är. Inte helt oväntat är det tyskarna som står bakom dom. De har ju just betalat av skulderna från första världskriget och kände väl antagligen att de nu har råd att begå ännu ett brott mot mänskligheten.

Deras management är B. Music management. Jag vet inte ens om jag kan, behöver eller bör skriva nånting om det.

Birgitte Groß – B. Music Management

Vad ska nästa skiva heta?

The Poodles – Use your illusion 1

The Poodles – Born to run

The Poodles – Exile on main st.

The Poodles – Best of the rolling beatles clearspringsteen revival

Jag vet inte varför men jag väljer i alla fall att skylla på Birgite Groß. Även om hon “is since many years in music business” och hennes firma “are growin up from primary booking for only one tribute band to a agency with our actually performances” så känner jag att jag inte riktigt litar på hennes kompetens.

Eller är det kanske så att Tyskarna är sura för att Pink Floyds The wall fortfarande håller medan berlinmuren föll redan 1986?

Time will tell.

Dagens stämningsmusikfilm: Pink Floyd – The wall