Jag är nyss hemkommen från firandet av Sverigemokraternas 25-årsfest. Sällan förut har jag haft så trevligt. Det blev en ganska lugn tillställning för mig. Nu när vi sitter i riksdagen och är SD med hela Svenska folket vill vi ju inte veta av några skandaler. Som den gången som Björn Lennartsson fylleringde till Sveriges Radio och beklagade sig över deras musikval. Men ikväll hade han inget att klaga på, vi lyckades nämligen få Mikael Swahn, föredetta ordförande i SD Trollhättan, att ha en reunionshow med sitt band Somalia Kickers. Allsången till folkhemsklassikern Blattesvin var öronbedövande.

Vad gör ni här era blattesvin
Försöker förgöra vår nordiska folkstam,
jävla blattesvin
Och rasblandar med våra blondiner,
jävla blattesvin
Men ni ska nog få smaka på känga,
jävla blattesvin

Yeah! Självklart serverades det svenskaste vi har, sillmackan. Vi ville inte att Björn Söders stolthet över att vara Svensk skulle förbytas mot ett hat inombords, som det blivit så många gånger förr. Vi drack Hallands fläder till maten, som snapsvisa sjöng vi hela Friheten den leve av den bortgångne men store diktaren Sven Olov Lindholm, partiledare för Nationalsocialistiska arbetarepartiet, för Erik Almqvist tycker att den är cool och antimarxistisk. Han skulle egentligen inte få komma på festen, det brukar ju sluta med att han skriker rasistiska slagord, kallar en kvinnor för hora och att han beväpnar sig med järnrör. Men han är ändå en rätt schysst kille. Vi snackade om hur kul vi hade på konferensresan till Tallin med SDU när vi sjöng med i låten Folkligt uppror med de duktiga musikerna Fyrdung. Efter det var nostalgin total och vi plockade fram fotoalbumet.

30 november 1991

Shit va unga vi ser ut på bilden. Tiden går allt bra fort. 90-talet känns så långt borta nu. Det känns som det vore igår som vi valde Gustav Ekström som sted för Nazityskland som partirevisor. Anders Westergren, som var ledare för SD i Höör, hade också trevligt på festen. Men han tyckte det var lite sval stämning i jämförelse med när han lät ett femtiotal nazister arrangera bokbål, paradera med hakkorsflaggor och hålla judefientliga tal vid hans hus 1996.

Det var tydligen mer drag på 90-talet, både på festerna och i politiken. Nu för tiden så koncentrerar man sig på småsaker som att hävda att diskoteksbranden i Göteborg där 63 ungdomar omkom och 200 skadades ska räknas till invandingens kostnader. Sånt är i och för sig också väldigt viktigt, men på 90-talet tog man tag i lite större saker som att förneka förintelsen, men det anses ju inte som “PK” enligt PK-media nu för tiden. Nu får man ta sig till anonyma internetforum för att motsätta sig rasblandning.

Ja det är en galen tid vi lever i konstaterade vi. Nu hade klockan slagit tolv, det hade börjat bli lite konstig stämning sen Almqvist hade fått fram järnröret så Lennartsson ringde taxin och frågade om de hade nån jävla taxijävel som inte körs av nån rapande jävla blåneger. Nu är man hemma i alla fall. Nu ska jag bara borsta tänderna och kalla några kvinnliga debattörer för hora och sen gå och lägga mig. Det är ju en dag imorgon också.