Sprätte upp ur sängen redan klockan tio.

Valveckan!

Den viktigaste veckan på året för oss arbetslösa. Vilkas politik skapar egentligen flest jobb? Kastade i mig en närande frukost bestående av ljummen tonic, ett hårdkokt ägg och tre-fyra gula blend. Sen var det dags att läsa partiprogram.

I mina efterforskningar snubblade jag över Gustav Fridolin, miljöpartiets partiledare. Han är född 1983, har varit lärare, journalist och sitter nu i riksdagen. Exakt som mig! Förutom riksdagsjobbet då. Jag uppfyller ju uppenbarligen kvalifikationerna så varför inte skulle inte jag också kunna bli partiledare för miljöpartiet?

Började omedelbums jobba på mitt varumärke som miljöpartist genom att gå med i en lokal politisk debattgrupp på Facebook. Där var det en farbror som tyckte att bensinpriset hade blivit alldeles för högt. Tvärt emot vad jag som miljöpartist ska tycka!

Så jag samlade mina bästa motargument och föreslog att “någon kanske borde sparka trådstartaren i hans stora dumma arsle för att han föreslagit något så dumt”.

Opinionen var mot mig direkt. De kunde inte förstå mina kloka argument.

För att lugna pöbeln så omformulerade jag mig och föreslog istället att det kanske var så att “alla som inte delar min åsikt kan dra så djävulskt långt åt helvete som det bara går”.

Blockerad från att skriva fler inlägg.

Censurerad.

Typiskt.

La till partiledare som sökt jobb i aktivitetsrapporten och gick och vilade lunch ett par timmar istället.

Nya tag imorgon.

Slut