Färdigplingat

När jag för tredje gången samma vecka blev helt orimligt arg på telefonens plingande tänkte jag att det måste finnas ett annat sätt. Jag har börjat bli sådär arg på sistone när det plingat nog många gånger. Jag svär högljutt, svingar mobilen mot väggen med precis nog mycket sans kvar att jag inte släpper den. Eller så gör jag utfall med knytnäven mot den när oljudet från det där högoktaviga förbannade facebookplinget skär genom luften som nån slags digital trafikolycka.

Hela jävla tiden. Samma fruktansvärda pling, pling, pling. Facebooks ingenjörer måste jobbat hårt och länge för att hitta ett ljud som går rakt genom allt annat tänkbart oljud och attackerar någon primitiv del i hjärnan som ger en automatisk reaktion. Ungefär som när en grottman såg en orm, en spindel eller annan liknande fara.

Sen är det ju jävlat bara skit som skrivs också. Eller, det är väl trevliga vardagliga diskussioner som jag tar del av med mina vänner. Inget illa mot dem. Jag menar bara att det aldrig sagts någonting viktigt på Facebook messenger. Ingenting brådskande har förmedlats där. Allting kan vänta tills jag självmant tar upp min mobiltelefon för att se om någon skrivit något. Det är åtminstone inget som gör det värt att utsätta sig för kinesisk vattentortyr i ljudform dygnet runt.

Foto: Maurizio Pesce

Det var för drygt en vecka sedan som jag slog av alla aviseringar för sociala medier på mobiltelefonen. Först provade jag bara att köra ljudlöst när jag inte var på jobbet. Men det hade ju nackdelen att jag inte hörde när folk ringer, plus att det var 50-50 att jag skulle glömma det när jag kom till jobbet. Sen slog det mig att ingenting hindrar mig att bara slå av aviseringarna på mobiltelefonen. Både i ljud och textform.

Jag föreställer mig att det är lite så här det är att ut ur en psykos. Det känns som att jag haft vanföreställningar om att det är viktigt, normalt, eller ens accepterbart att det ska plinga i telefonen hundra gånger om dagen. Redan nu känns det rent löjligt och otänkbart att låta mig störas på det viset. Jag rekommenderar det helhjärtat.