Det började med en fruktansvärd vecka där ingenting har hänt sen jag skrev senast den nionde oktober. Vågen stod bara helt stilla. Saken är den att när man går på diet så tappar man alltid även om det inte syns på vågen. Fast istället för att tappa kroppslig vikt så tappar man exempelvis två kilo vilja att leva.
Det är då man skiter i allt och lägger sig i fosterställning med en famljepizza under täcket och en sugflaska bearnaisesås på sidan om tills man förträngt allt man vet om grönsaker, kolhydrater och näringsriktig kost.
Så gjorde jag inte den här gången utan jag tänkte att nog vore det väl ändå fan om man inte skulle klara en månad utan svineri. Tänker att en gång i månaden får jag fuska men jag kan fan inte börja redan. Så istället vred jag upp självplågeriet till fakirnivå med en vecka av broccolisoppa och möjligtvis en liten korvsnärt, ägg eller stekt bacon vid sidan av. Vilket gav önskat resultat.
9,4 kilo mindre visar vågen idag den 25 oktober jämfört med den 23 september. Trots att jag är så stillasittande att pulsen inte rört sig sen i somras. Kosten är fan 90% av kampen. Jag plockade även fram min skoteroverall och provade på den och kan konstatera att projektet har lyckats. Inga som helst problem att rymmas i den i dag.
Så nu behöver jag ett nytt delmål. Kanske att kunna sitta ner i finflanellskjortan jag köpte vid föregående lägstavikt? Det är en sån där barnstorlek för vuxna som är så populär. Slim fit kallar dom det. Vilka de är till för är det ingen som vet, folk som vill verka större än de är kanske? För annars är det ju fan bara köpa en mindre storlek.
Jag ska i och för sig inte ropa hej innan oktober är slut. I dag har det gått en månad så det blir lite av en fuskhelg. Sen fyller jag år nästa vecka också. Ska jag fira min födelsedag utan en rejäl smörgåstårta med räkor så firar jag nog hellre med cyanidpiller. Nån måtta får det vara. Men jag får fira i mjukisbyxorna för magen kommer expandera som en airbag så fort den får känna på kolhydrater igen. Garanterat.
Sen senast: -2,4
Totalt: -9,4